Instruktioner för gitarrspelande under fest

Att kunna spela gitarr kan vara ballt. Så länge man inte siktar på att bli en Yngwie Malmsteen, eller nöjer sig med att kunna plinka fram en eller två låtar. Det är heller inte ballt att lära sig ett Metallica-solo riktigt bra, eller nöta in några partyhits liksom bara för att vara beredd. Man skall inte sträva efter att bli som de människor som för jämnan har ett plektrum i fickan. Det är en bra tumregel.

Finns det en gitarr på festen är det viktigt att man inte är märkbart angelägen om att få spela på den. Om någon frågar, kan man naturligtvis erbjuda sina tjänster, men uteblir frågan skall också gitarrspelandet utebli. På fest är det aldrig ballt att envisas med att spela och sjunga låtar ingen har hört. En bedömning av vad som är lämpligt att spela var måste göras utifrån sammanhanget. Att bara spela Cornelis-, Gyllene Tider- och Magnus Uggla-låtar är inte heller ballt. Man måste uppvisa lite fingertoppskänsla i valet av låt man spelar. Det är ballt att kunna plocka fram de där låtarna alla kan, utan att de vet om att de kan dem.

Om man sjunger med är det viktigt att man inte svamlar, men man får samtidigt passa sig för att bli alltför allvarlig. Människor som sjunger fint sjunger oftast dåligt. Det är tråkigt och fruktansvärt töntigt; att spela gitarr på fest skall inte sluta som någon jävla sångtävling.

Gitarren får inte användas som penisförlängare. Märker man att festen slutar att handla om något annat än gitarren och låtarna, då är det dags att sluta spela. Det är i regel ändå inte att rekommendera längre spelsessioner än 45 minuter.