Instruktioner för vad att tycka om graffiti och annat klotter

Att säga att graffiti är konst, det är skrattretande töntigt. Graffiti kan aldrig vara konst, utan skall alltid komma att vara klotter. De som lobbar för att graffiti i större utsträckning skall betraktas som konst; de människorna tror att de då skall få ligga med överklassen, vilket naturligtvis är ännu töntigare än att faktiskt ligga med överklassen, alltså det att man tror att man skall få göra det.

Klotter kan vara ballt om man klottrar något vettigt. Det man klottrar får aldrig vara särskilt snyggt, men det får heller aldrig vara riktigt fult. Det skall inte utmärka sig genom sin form, utan i stället genom sitt innehåll. Således är det nästan enklare att skriva något ballt än att teckna något ballt, fast å andra sidan slår det mycket högre på ballhetsskalan att teckna något ballt än att skriva något ballt.

Graffiti är alldeles för mycket penisförlängning för att vara ball. Inte ens om man utelämnar signeringen av det klotter man klottrar på en vägg en natt då ingen ser, är det ballt att rita graffiti; i slutändan kommer det ändå fram vem det var och hon eller han får sedan pippa sjukt mycket. Då rasar den personen på ballhetsskalan, ganska rejält dessutom.