Instruktioner för förhållningssätt till resor i första klass

Man bokar aldrig första klass. Det är inte ballt. Om man åker tåg eller flyg åker man en sträcka, oavsett bekvämlighet. Vet man på förhand att man skall göra något som fordrar att det är tyst i kupén, då bokar man en egen kupé, så länge den inte står skriven som första klass. Som ball motsätter man sig inte bekvämligheten, utan bara begreppet, för att boka första klass-biljetter handlar inte om att boka bekvämligare platser; det handlar alltid om att visa att man har pengar, och det är inte ballt.

Om man råkar hamna i en första klass-vagn trots att man själv veterligen inte har bokat någon första klass-biljett, då är det viktigt att låtsas om att ingenting märkvärdigt har hänt. Att vara ball bland människor som åker första klass är fullständigt menlöst, de har sina egna sätt att försöka vara balla, sätt som är helt förvridna, kolossalt felaktiga och skrattretande töntiga. Hamnar du i en första klass-vagn: möt andras blickar, svara på eventuella tilltal, men bemöda dig inte om att försöka vara ball på andra sätt.

Skulle man någon gång kompenseras, för något som gått fel, med att utan extra kostnad få tillgång till en plats i en första klass-vagn, är man tillåten att svara jakande utan att riskera reducering av sin ballhet. Det är till och med tillåtet att svara jakande på alla eventuella kostnadsfria erbjudanden om kaffe och smörgås. Det är viktigt, och fruktansvärt ballt, att inte själv bidra till främjandet av sådan meningslös segregering som uppdelning i första klass och andra klass är.

En ståndpunkt som den ovanstående, som närmast är politisk, den håller man för sig själv. Således är den något man absolut inte talar högt om som andra klass-resenär. Det ger ett sken av avundsjuka, som är fruktansvärt töntigt. Den balla människan, den vet inte av avundsjukan längre, det är den alldeles för ball förr.