Folk som stör sig på särskrivningar har inte upplevt helvetet på allvar. Särskrivningar är det allra minsta problemet med människors behandling av det svenska språket. Det behöver inte alltid vara töntigt att inte kunna skriva ordentligt, men det är alltid töntigt att låtsas som att man själv gör alla rätt, när man egentligen är en lika stor idiot som alla andra.
Folk som stör sig på särskrivningar stör sig på dem bara för att särskrivningar är det enda fel de är kapabla till att upptäcka. Det är personer som skriver "någon slags bil" istället för "något slags bil"; det är personer som inte kan skilja mellan "de", "dem" och "dom"; det är personer som själva använder så pass många nya engelska termer att en engelsman som aldrig kommit i kontakt med det svenska språket utan problem skulle kunna förstå vad de pratar om; det är personer som säger "andvända", "ijenklien" och "stog" istället för "använda", "egentligen" och "stod"; det är personer som använder "å" istället för både "och" samt "att" så ofta att de slutar att skriva "att" och istället konsekvent använder sig av "å"; det är personer som använder sig av förkortningar som "lr" istället för "eller" i sms-språk, utan att förstå att de själva också bidrar till nedmonteringen av de svenska språkreglerna. Töntar!
Att störa sig på särskrivningar är bara ett lumpet sätt att vilja ge sken av att man har koll på svenska skrivregler. Det är bara töntar som håller på med sådant, töntar som borde gå en livslång kurs i svenska för att lära sig upptäcka de allra värsta felen, för att lära sig bli förbannad på riktigt. Töntar som dessa är dock inte särskilt intresserade av att lära sig något mer än det som räcker för att kunna lägga sig till med en översittarattityd när det passar.
Text me later
10 år sedan
Jag håller med om att alla de där skrivfelen är irriterande, men en sak jag undrat över är: hur vet man att det ska vara något "slags"? är det för att det heter ett slags? För det heter ju en bil och inte ett bil. =P
SvaraRaderaProblemet är att särskrivningar inte bara är felaktiga, de tenderar att göra språket obegripligt eller tvetydigt; "En sjuk sköterska tog hand om mig".
SvaraRaderaMan kan ju vara en som irriterar sig på särskrivningar OCH även ser felanvändning av t.ex de, dem och dom. Då är man väl ingen tönt!?
SvaraRaderaJag är lite dyslektisk och oball på stavning ibland, jag stör mig på det jag kan, som en oball person. Förutom särskrivning, så blir jag så irriterad på folk som använder apostrof (') och akut accent (´) hur som helst. Ännu värre om man använder grav accent (`) istället för apostrof. Typ "sta´n" eller "sta`n" istället för "sta'n". AHHH!
SvaraRaderaJag är mycket dyslektisk (när jag känner för det) och tycker allt som är fel är ballt. Även stvafle. När blir det blogginlägg om dslktkr? Väntar med spänning!
SvaraRaderaMan har naturligtvis rätt att irritera sig på särskrivningar, men man måste vara medveten om att språkproblemen är mycket värre än så.
SvaraRaderaSå fort Instruktören listat ut vad dslktkr betyder kan det bli instruktioner för hur att förhålla sig till det.
Candy,
SvaraRaderaen ganska enkel regel att förhålla sig till när det gäller frågan om vilken artikel du skall ge orden "slag" och "sort" i ALLA fall (inte bara i "någon sorts"/"något slags") är att "slag" är neutrum, och därmed har artiklarna "ett" och "det", medan "sort" är reale och har artikelarna "en" och "den". Det vill säga ALLTID "någon sorts" respektive "något slags". En lite töntig förklaring men jag kom inte på något annat sätt att säga det på.