Instruktioner för hur att förhålla sig till magasin som Rodeo, Elle och Bon

Det är ballt att magasin som Rodeo, Elle och Bon vågar sticka ut hakan och säga vad de tycker är ballt, men eftersom de på alla sätt och vis har fel i allt som de skriver om blir det oerhört löjeväckande och töntigt som resultat.

Det är Ball i samtiden, och endast Ball i samtiden, som har rätten att påstå vad som är rätt och vad som är fel. Vad som är ballt är naturligtvis vad som är rätt, och vad som är töntigt är naturligtvis vad som är fel. Alla livsstilsmagasin är töntiga, även om deras intentioner till en början kan vara balla.

Instruktören medger att Instruktören sällan läser dessa livsstilsmagasin, men Instruktören förbehåller sig ändå rätten att påstå att utifrån medvetenheten om att dessa magasin gör vissa anspråk som strider emot de anspråk som Instruktören också gör, kan Instruktören med rätta döma ut de nämnda magasinen. En hel del onämnda magasin förtjänar också samma behandling.

Balla människor läser inga livsstilsmagasin.

Instruktioner för hur att förhålla sig till att läsa böcker på originalspråk, trots att de finns översatta

Människor som läser böcker på originalspråk, trots att de finns översatta, är i regel bara ute efter att visa upp att de minsann har lärt sig ett annat språk, eller åtminstone tror sig har lärt det. När sådana idioter säger att upplevelsen av boken blir så mycket bättre när den läses på det språk den allra först blev skriven, så ljuger sådana idioter; deras ordförråd på engelska är ändå så pass rudimentärt att 25% av allt som står i boken går förlorat vid läsning. Idioter som de, tror och hoppas på att det räcker med att förstå sammanhanget, men det är naturligtvis inget de säger åt andra.

Finns en bok översatt skall man läsa översättningen, såvida man inte ägnar sig åt hemstudier i det språk boken är skriven på. Vill man läsa boken på originalspråk är det fruktansvärt viktigt att man inte släpar med den överallt; tyska böcker på tyska hör inte hemma på svenska tåg, bussar eller kaféer, precis som att svenska böcker på svenska inte hör hemma på tyska tåg, bussar eller kaféer.

Om man reser, läser bok på originalspråk, och bär med sig en liten parlör; då råder förmildrande omständigheter. Använder man parlören relativt flitigt, då visar man sig ödmjuk och i det här fallet är ödmjukhet mycket ballare än högmod. 1-2 gånger per sida, under de första sidorna av boken. Efterhand brukar antalet gånger minska, och det är helt okej.

Instruktioner för hur att förhålla sig till att ha tavlor

En ball person kan definitivt ha tavlor i sitt rum. Den bryr sig inte om det är dåligt inramade kopior av något stort eller halvstort verk, den tittar på motivet och den vet instinktivt vad den tycker är bra och vad den tycker är dåligt. En ball person är medveten om att dess åsikter är färgade av någonting, men tänker inte desto mer på det, utan väljer, inte utifrån vad den känner eller utifrån vad den tror att den skulle tycka om, utan bara utifrån den instinktiva tanken på att något är bra.

En ball person hänger inte tavlorna enligt speciella mönster; en ball person har tillräckligt mycket stake för att kunna hänga en affisch föreställande ishockeyspelaren Peter Forsberg bredvid en kopia, eller rent av ett originalverk av Salvador Dali; en ball person går inte husesyn med sin besökare för att visa vilka tavlor den har hängt upp, den bara låter de vara där och säger bara något om dem om någon verkligen frågar; en ball person är egentligen inte särskilt intresserad av konst.

Instruktioner för hur att förhålla sig till versmått

Klassiska versmått är balla, det handlar om versmått som till stor del har behållit sin form under drygt tvåtusen år. Klassiska versmått har storslagna namn, vilket är ballt. I det avseendet är antika språk balla, antika språk som alltför ofta annars lätt bara blir fåniga i sin försämrade kommunikationsförmåga.

Om man skriver på vers, då är det som ballast att förhålla sig slaviskt till metern. Litteraturvetare påstår inte sällan att de bästa poeterna är de som vågar bryta mot metern ibland, men så är det alltså inte. Dessa poeter bryter mot metern, inte för att de vill, utan för att de inte kan bättre. Detta är naturligtvis fruktansvärt, ohyggligt och framför allt, töntigt.

Fri vers kan vem som helst skriva. Det är därför det inte är ballt med fri vers. Men det är heller inte ballt med någon halvmesyr. Det räcker inte med att försöka skriva metriskt. Metricitet, som litteraturvetarna kallar metriska inslag i fri vers, det är bara töntigt. Det skall vara metrik, ordentlig metrik.

Rap är inte ballare än de klassiska versmåtten. Det spelar ingen roll hur mycket man trixar och rimmar och tokar sig, all rap låter ändå likadant och kommer aldrig att vara ballare än de ädla versmåtten. Inte ens om tvåtusen år, när rap är lika gammalt som gatan, inte ens då kommer rap att vara ballare än de klassiska versmåtten, eftersom de fortfarande har ett tvåtusen år långt försprång.

Instruktioner för hur man skall förhålla sig till kulturella referenser

Det är ju vansinnigt töntigt att kasta kulturella referenser omkring sig, det borde till och med de som gör det förstå. Så fruktansvärt svårt borde det inte vara att förstå att de skulle kunna lista ut det själva. Med största sannolikhet är det så att de gärna vill tro att de är balla för att de kan nämna en massa fräcka namn, men i ballhetens värld fungerar det som bekant inte så.

Människor som kastar kulturella referenser omkring sig brukar ha fallenhet för att nämna så svåra och så okända namn som möjligt, bara för att så få andra människor som möjligt skall ha möjlighet att bjudas in i deras gemenskap. De tror att ju färre som känner till någon eller något, desto högre i status står man. Så är det inte.

Det kan vara ballt att kasta kulturella referenser omkring, om de är felaktiga. Det kan man försiktigt göra, för att sätta kulturtaxarna på plats, men utan att vara alltför sarkastisk i sitt sätt att framställa dem som idioter. Upptäcker någon att man felciterar någon eller rent av ljuger, då har man ändå chans att rädda upp situationen genom att lägga fram ett ärligt leende som visar att man egentligen inte är det minsta intresserad.

Instruktioner för vad man skall läsa på toaletten

Man skall definitivt nyttja toalettiden till något annat än bara till att utföra de naturliga behoven. Somliga tänker säkert direkt på att läsa serietidningar, men det gör ingen ball människa på toaletten. Den läser heller inga kioskromaner, inte någon dagstidning, en tidskrift av något slag eller undertexterna på den teve de låtit installera där. Nej, en ball person läser facklitteratur på toaletten.

En ball person skall vara allmänbildad. Inte så där jobbigt Jeopardy-smart så att man vet allt om allt man inte behöver veta, utan mer avslappnat smart, så att man har någorlunda koll och inte alltid står som en dreglande grönsak när folk pratar. Att vara allmänbildad är en social fördel, eller rent av en social förutsättning, och eftersom den balla människan är social måste den vara förberedd.

Därför skall man nyttja tiden på toaletten åt att läsa facklitteratur, men förslagsvis i populär form, för att kunna ta till sig korta avsnitt utan att behöva stanna längre än beräknat. En ball person sitter inte hur länge som helst på toaletten, det har den inte tid med. Således bör den balla personen välja en bok med tydlig kapitelindelning.

Instruktioner för vilken sorts penna man skall använda

Allt ballt folk använder blyertspenna. Det skall inte vara en sådan man måste vässa. Det måste vara en stiftpenna, men inte en dyr sådan, utan en som bär reklam för något, exempelvis ABF eller Länsförsäkringar. Man tappar ändå bort pennor jämt och ständigt, så varför skall man tappa bort dyra pennor, när man kan tappa bort billiga pennor, som dessutom på alla sätt och vis är bättre.

Somliga tror att bläckpenna är det ballaste, kanske för att bläcket sitter kvar längre eller för att det är tydligare i sin nyans. Men så är det i alla fall inte. Bläckpennan bara kladdar och kladd är för småbarn och småbarn är inte balla. Vill man slippa kladdet måste man köpa en dyrare bläckpenna och då blir det om möjligt ännu töntigare.

Om man trodde att fjäderpenna var det allra ballaste att skriva med, då skall man nog läsa om Ball i samtidens alla inlägg, för då har man inte alls förstått vad det handlar om. Att tro att fjäderpennan är ballast, det är lika illa som att tro att kritor är det ballaste att skriva med.

Det kan inte bli ballare än blyertspenna. Använd blyertspenna.